Bröstmjölk innehåller mindre mängd protein, ca 1,2 g protein/100 ml, än de flesta modersmjölksersättningarna gjorde för några år sedan. Studier visar att barn som ammas, eller får modersmjölksersättning med ett lägre proteininnehåll, inte löper lika stor risk att utveckla övervikt senare i livet som de spädbarn som får mer protein. Kroppen belastas inte med ett onödigt överskott av protein.  HiPP Combiotik 1 har ett reducerat proteininnehåll på 1,25 g protein/100ml.

Koletzko B et al. Am J Clin Nutr 2009;89 (suppl):15-75
Weber M et al. Am J Clin Nutr 2014; 99:1041-51
Nommsen LA et al. Am J Clin Nutr;1991;53:457-465
Von Kries et al. BMJ 1999;319:147-50
Arenz S et al. Int J Obes 2004;28:1247-1256

I den stora multicenterstudien CHOP (EU Childhood Obesity Project) undersöktes viktutvecklingen hos spädbarn som fick olika mängder protein. Under ett års tid fick en grupp modersmjölksersättning och tillskottsnäring med lågt proteininnehåll, den andra gruppen fick ett högre proteininnehåll.

I uppföljningen efter 2 år hade barnen som fick mindre mängd protein en signifikant lägre vikt i förhållande till längden. Skillnaden fanns kvar även vid 6 års ålder. Då hade barnen i gruppen som fått mindre mängd protein också ett signifikant lägre BMI än de som fått mer protein. 

Koletzko B et al. Am J Clin Nutr 2009;89 (suppl):15-75
Weber M et al. Am J Clin Nutr 2014; 99:1041-51

För att kunna sänka proteininnehållet så lågt som i HiPPs modersmjölksersättning ska man visa att barnen växer och utvecklas tillfredsställande. I en studie undersöktes tillväxten hos 82 spädbarn som fick en proteinlåg modersmjölksersättningen med 1,25 g protein/100 ml under fyra månader. Gruppen jämfördes med lika många barn som fick en modersmjölksersättning med lite mer protein, 1,5 g protein/100 ml. 92 barn som ammades studerades också.

Se jämförelse mellan proteinintaget från bröstmjölk och 2 olika modersmjölksersättningar 

Skillnaderna i proteinintag mellan den proteinlåga och den vanligt förekommande modersmjölksersättningen var signifikant. Den proteinlåga modersmjölksersättningen gav lägre proteinintag som mer liknade ammade barns intag. 

Barnen som fick den proteinlåga modersmjölksersättningen växte tillfredsställande. Studien visade att den här proteinlåga modersmjölksersättningen är säker, mättar bra och är anpassad för barn från födseln. 

Fleddermann M et al. Clin Nutr 2014;33(4):588-595

Fettet i bröstmjölk innehåller olika fettsyror med varierad längd och olika mättnadsgrad. Det finns till exempel kort- och långkedjiga, samt mättade och omättade fettsyror. Bröstmjölken innehåller bl a linolsyra, en omega-6 fettsyra och alfa-linolensyra, omega-3-fett. Dessa essentiella fettsyror kan omvandlas till långkedjiga fleromättade fettsyror genom flera steg och bildar bl. a arakidonsyra (ARA) och dokosahexaensyra (DHA). Kapaciteten att bilda ARA, men framförallt DHA hos unga spädbarn diskuteras. Både ARA och DHA finns i bröstmjölken och tillsätts i HiPP modersmjölksersättning.

ARA och DHA är essentiella fetter och förekommer bl. a i cellmembraner. De kan bilda leuokotriener och prostaglandiner som reglerar inflammatoriska processer. ARA finns i strukturella fetter i alla vävnader inklusive hjärnan, där ARA bidrar med en stor andel av omega-6-fetterna. Omega-3-fetterna i ögat, respektive hjärnan består till övervägande del av DHA.

Koletzko B et al. J Perinat Med. 2008; 36(1): 5-14.
Koletzko B, Agostoni C, Carlson SE, Clandinin T, Hornstra G, Neuringer M, et al. Acta Paediatr. 2001; 90(4): 460-4.
European Food Safety Authority (EFSA): Scientific opinion on the essential composition of infant and follow-on formulae. EFSA Journal 2014; 12: 3760

Modersmjölksersättning med hydrolyserade, dvs delvis nedbrutna proteiner, har blivit allt vanligare. Men det finns olika typer av hydrolyserade produkter. Vad som bland annat skiljer dem åt är om hydrolysaten härstammar från vassle eller kasein, samt i hur stor omfattning proteinerna är nedbrutna. Modersmjölksersättningarna där proteinerna är delvis nedbrutna har ett väldigt osäkert användningsområde. De kan inte användas för barn med komjölksproteinintolerans och flera forskare menar att de inte kan heller kan förebygga allergier (Boyle) och det är ytterst osäkert om de kan minska vanligt förekommande magproblem. Man ska inte heller glömma att bröstmjölk inte innehåller delvis nedbrutna proteiner.

Däremot är gruppen fullständigt hydrolyserade modersmjölksersättningar lämpliga för barn med komjölksproteinallergi.

Boyle et al har gjort en omfattande genomgång av studier (metaanalys) för att undersöka om delvis eller fullständigt hydrolyserade proteiner i modersmjölksersättningar skyddade mot allergier. De kom fram till att dessa specialprodukter inte hade någon som helst skyddande effekt. De summerar att ”Det finns inga överensstämmande bevis för att använda hydrolyserade modersmjölksersättningar för att förebygga allergier eller autoimmuna sjukdomar”. 

Boyle RJ et al. BMJ 2016; 352: i974 Läs mer här

I en studie fick spädbarn modersmjölksersättning med 0,24 g GOS/100 ml under 6 månaders tid. En annan motsvarande grupp barn fick modersmjölksersättning utan GOS. Dessutom studerades spädbarn som ammades.  Antalet bifidusbakterier och lactobaciller ökade signifikant i gruppen som fick GOS i jämförelse med barnen som fick modersmjölksersättning utan GOS. Man såg ingen skillnad i ökningen av bifidusbakterier mellan gruppen som fick GOS och barnen som ammades. pH sjönk och andelen korta fettsyror i avföringen ökade signifikant i GOS-gruppen i jämförelse med barnen som inte fick GOS. I en senare liknande studie av samma forskargrupp bekräftades dessa resultat.

Ben XM et al.Clin Med J 2004:117(6):927-931
Ben XM et al. World J Gastroenterol 2008 Nov 14;14(42):6564-8

I en dubbelblind placebokontrollerad studie studerades tillväxten av bifidobakterier hos en grupp spädbarn som fick 0,3 g GOS/100 ml modersmjölksersättning och jämfördes med en grupp som fick modersmjölksersättning utan GOS. Efter 2 veckor var antalet bifidobakterier signifikant högre hos barnen som fick GOS i modersmjölksersättningen.

Matsuki T. et al. Benef Microbes 2016 Sept;7(4):453-61

I en multicenterstudie randomiserades 159 friska spädbarn mellan 4 och 6 månaders ålder till att antingen få tillskottsnäring med GOS (0,5 g/100 ml) eller utan GOS i 18 veckor. Under den här perioden började också barnen med smakportioner. Efter 6 veckor var antalet bifidobakterier signifikant högre i gruppen som fick tillskottsnäring med GOS i jämförelse med dem som inte fick GOS. Denna ökning fanns kvar även vid slutet av interventionsperioden. Barnen i GOS-gruppen fick också mjukare avföring. Studien visar att den bifidogena effekten även utvecklas hos barn när de börjar äta vanlig mat.

Fanaro S et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2009,48(1):82-88

I en dubbelblind randomiserad placebokontrollerad studie fick en grupp barn som var 1-3 år gamla, dricka minst 150 ml tillskottsnäring berikad med bl a järn och vitamin D varje dag. En annan grupp barn fick dricka vanlig komjölk som inte var berikad med dessa näringsämnen. Efter 20 veckor hade både vitamin D-nivåerna i blodet och järnvärdet (S-ferritin) ökat signifikant hos barnen som fick den berikade tillskottsnäringen.

Akkermans M D et al. Am J Clin Nutr 2017 Jan 4. pii: ajcn136143. doi: 10.3945/ajcn.116.136143.